#0123

The Radio Depts nya singel är faktiskt riktigt trevlig, även om den inte alls var vad jag hade väntat mig.  Jag trodde mer på den spruckna och ganska skrapande ljudbilden från förra årets EP. De pratade om att ta till vara på förra årets verkliga modegenre, krauten. Istället låter det ungefär som Saint Etienne vid tiden för Foxbase Alpha.

Dessutom: en snabbis.  I min hast så glömde jag bort att jag visst har sett Bear Quartet. De var förband till Broder Daniel på Annexet 2003, och då såg jag dem. Det var där och då som jag fick upp öronen för bandet.


#0122

Bear Quartet ska spela på strand den 10:e juni.  Jag ser fram emot det sjukt mycket. BQ är ett av de band som jag gillat mest och längst och som jag ändå aldrig sett (borträknat vissa band som är omöjliga att uppleva live). Woh!


#0121

IMG_0013

Det här är en kvarleva från James Ausfahrts uppträdande i onsdags på Cosy Den. Musiken kom från en inkopplad bandare. Konserten avslutades med att bandspelaren stampades sönder. Här är locket. Kanske är den korta ordväxlingen mellan min vän och tidigare nämnde artist efter spelningen det som sammanfattar det hela bäst.

A: – Det var asbra. Du är helt dum i huvet men det var asbra

JA: – Hellre dum i huvet än inget alls.

Hörde att det eventuellt fanns planer på att föreviga det hela i form av ett släpp på en DVD-R.


#0120

Gorillan skrev nyligen att Radio Dept. är på gång med en ny EP, vid namn David. Släppdatumet verkar satt till 24 juni och Labrador har postat nyheten på sin sida och där skrivit att albumet fortfarande inte är klart. Mycket tråkigt eftersom jag ser fram emot det väldigt mycket.

Men som tröst kan man försöka komma ihåg att en del av Radio Dept:s bästa stunder återfinns på EP-skivor.


#0119

Gillat 13 maj till 20 maj

Sally Shapiro – Miracle

Den dramatiska 80-talskänslan är intakt, men det är ändå lite synd att italon har lämnats lite i skymundan. Den växer med tiden. Först gillade jag den inte alls men den fäster sig. Snygga, dramatiska stråkar i slutet.

The Drums – Best Friend (Olympic Mix)

Om Horse Shoes vill vara USA:s Embassy så vill The Drums vara TTA. Finns att ladda ner på Horse Shoes netlabel Holiday.

Cocoanut Groove – Ny låt som jag inte minns namnet på

Såg Cocoanut Groove på Cosy Dens tillställning igår. Helt liveband och en ny låt framförd. Tyckte att särskilt en stack ut, ett väldigt Televisionpåminnande stycke.


#0118

YOURS0109

På fullaste allvar: jag har inte skrattat så här mycket åt en textrad i en poplåt sedan jag hörde raden ”I’ve been to a postpunk postcard fair”.  Den textrad jag funnit så humoristisk nyligen är Avners ”Du & jag, gul & bra” från låten Du & Jag på debuten Lyssna.

Skillnaden är bara den här: Half Man Half Biscuits hela avsikt var att skoja, jag tror inte att Avner hade den intentionen. Vad fan är det här?

Förut tyckte jag att det kunde väga upp lite att musiken ändå är rätt bra. Jag läste en jämförelse om Owe Thörnquist korsat med TTA. Men det väger inte upp längre.

Samtidigt: det kan ju vara så att han helt enkelt är jävligt smart och vet vilka reaktioner han kommer att väcka. Det största modet får i så fall ses som att han vågar ge ut sina banala texter.  Jag blir helt enkelt inte klok på det här.


#0117

Videon där ett kinesiskt band gör en cover på Kents låt Halka är känd för rätt många nu säkert. Nu dyker det upp ett lettiskt synthpopband vid namn Starring Two som gör en cover på Chans, med ett helt ok resultat faktiskt. Imponerande att sångaren tagit sig tid att lära sig svenskan.

http://www.youtube.com/watch?v=-U1g-IwuSkY


#0116 – Airwolf vs. Knight Rider vs. A-team

Airwolf_dune

I torsdags träffade jag några vänner med vilka jag nästan alltid har intressanta diskussioner. På en blåsig uteservering (en filial till Helenes tror jag) satte vi oss med varsin öl och diskussionen om vilken av de serier som tv3 visade på eftermiddagarna under tidigt 90-tal som var den bästa. Alla tre – Airwolf (AW), Knight Rider (KR) och A-team har mycket gemensamt. De är gjorda under det sena 80-talet. Alla tre handlar om brottsbekämpare som opererar utan polisens inblandning. Den stora skillnaden är istället den mellan A-team och KR + AW. De senare tar hjälpt av varsitt högteknologiskt redskap. Airwolf är världens mest avancerade helikopter, och i Knight Rider är KITT världens mest avancerade bil. A-team fokuserar på den kollektiva styrkan hos den grupp som i en van med en röd rand mejar ner brottslingar med automatvapen.

Vi kunde alla enas om att Airwolf var den bästa. Mycket för att serien hade den bästa vinjettmelodi som någonsin gjorts för en amerikansk serie. Dessutom tyckte  alla som barn att helikoptern var verkligt cool (i själva verket är det dock bara en upphottad civilhelikopter).

A-teams kollektiva styrka gentemot individualismen i KR är sedan den stora stridsfrågan. Saken är ju den att i KR:s vinjett så anges  det att det verkligen ska vara EN person som kämpar för rättvisan, tillsammans med sin högteknologiska bil. Det jag ser som KR:s fördel är att det trots  inte är speciellt mycket pang-pang. Michael Knight har ändå sin bil som klarar av precis allt, så varför göra som A-team? Dvs., skjuta allt i deras väg till smågrus.  Det kanske är KR:s svaghet. Det blir så förutsägbart ibland. Dessutom är David Hasselhoff mer än godtagbart slibbig, men Devon Miles var ju den solklart kallaste bossen.


#0115

Gillat 30 april – 14 maj (kör en tvåveckorsperiod för att jag helt enkelt varit dålig på det här senaste tiden)

Signed Papercuts – Of My Heart

Shoegaze i samma anda som Celestial exempelvis. De som gillar Moscow Olympics borde gilla detta också.  Kanske inte en fullt ut lika snygg ljudbild.

Friends Of The Family – Rotten to the core

Shelflifebloggen fortsätter att posta fantastiska grejer. Mer engelsk jangelpop från 80-talet som ingen vet något om.

The Motifs – People Like Us

Fortsatt snygga mikropoplåtar.

Northern Portrait

Danmarks bästa popband är på gång med att spela in ett album. Dessutom är de förband till Pains Of Being Pure At Heart i Köpenhamn 2 augusti. Mycket lämpligt då att jag och Åsa är i vårt södra grannland då. Ska bli ytterst spännande att se hur de går vidare efter de EP:s som släppts hittills (skivor som växer med tiden).

Little Big Adventure – Happiest Times

En av de finaste låtarna på labrador på länge.


#0114

front-1

Tidigare så var The Horrors mer coola än vad de var bra.  Brittiska popgothare går alltid hem liksom. Jävlar vad ballt det var med goth där ett tag. Till viss del hade det säkert att göra med The Horrors. De såg korrekt moderockballa ut och gjorde musik som var ganska kul att lyssna på, men annars kanske inte var sådär jättespeciellt. Jag tänkte att det skulle räcka till en platta max. Sen skulle alla tröttna.

Jävlar vad fel jag har. Nya albumet är skitbra. De hade det tydligen i sig.  Shoegaze och The Fall. Dessutom ser omslaget ut som omslaget till Pornography av The Cure. Det är säkert ingen slump för känslan från den skivan finns med här också. Britterna är på frammarsch igen.